Trots den allmänna likheten med strukturen, även med yttre tecken, kan du skilja champignon från padda. Det finns vissa finesser, lärande som du kan minska risken för fel.
Instruktioner
Steg 1
Om du tar hand och undersöker champignon och paddelstol noggrant, kan du naturligtvis hitta flera skillnader. Till exempel en svampkjol. Den vita paddestolen har praktiskt taget ingen kjol, den uttrycks väldigt svagt medan den i champignon täcker hatten från insidan nästan helt. Det är värt att vara uppmärksam på svampbenets tjocklek. Svampbenet är tätt och knubbigt, medan paddelstolen har ett mycket tunnare ben, ungefär en och en halv till två gånger.
Steg 2
En annan, kanske den mest intressanta, utmärkande egenskapen hos dessa svampar är att de har en annan lukt. Kanske inte varje näsa kan känna det, men det finns fortfarande en skillnad. Faktum är att lukten av champignon, till och med rå, är mycket trevligare än en paddstol.
Steg 3
Om du stöter på maskiga svampar är det lika enkelt att skilja en champignon från en paddstol som att beskjuta päron. Du behöver bara skära svampen. Om larverna har gjort sina egna vägar inuti svampen, är detta definitivt en champignon. Man tror att även maskar inte äter bleka svampar, eftersom de är giftiga.
Steg 4
Det finns ett annat effektivt, men tillräckligt långt sätt att skilja champignon från en giftig svamp. För att göra detta måste du ta två kastruller och lök. Om du kokar paddestolen tillsammans med löken, får lök en blåaktig nyans, medan lök tillagad med svampen inte ändrar färg på något sätt. Detta gör det så tydligt som möjligt vilken svamp som är ätbar och vilken inte.
Steg 5
Vissa erfarna svampplockare hävdar att den ätliga svampen alltid har en lite rosa nyans, vilket är ett av tecknen på att den är säker. Om svampen är gammal kan du fokusera på den brunaktiga färgen. Så om du tar en champignonsvamp och tittar på locket inifrån, kommer det att verka lite rosa eller brunaktigt för dig. Men paddestolen är blek, vad man än säger.
