Vegetarianer är människor som undviker att äta animaliska produkter. Detta sätt att äta har både glada anhängare och starka motståndare. Anhängare av vegetarism tror att det bara gynnar kroppen, och motståndare hävdar att kroppen, berövad djurfoder, inte får ett antal viktiga ämnen i tillräckliga mängder, vilket kan orsaka allvarlig skada på den. Vilken har rätt?
Hur vegetarism kom till
Från urminnes tider var många invånare i länder där religioner som hinduism och buddhism var utbredda vegetarianer. Fram till nu håller till exempel ungefär en tredjedel av befolkningen (det vill säga cirka 400 miljoner människor) i Indien på vegetarism. I forntida Grekland var några kända forskare anhängare av vegetarism. Bland dem var den mest kända den stora filosofen och matematikern Pythagoras. När vegetarism senare blev populärt i många europeiska länder kallades det därför först "Indisk diet" eller "Pythagoras diet".
Det första vegetariska samhället uppstod i England 1847 och i Ryssland 1901. Vegetarism blev snabbt populär, särskilt bland intelligentsia. En övertygad anhängare av vegetarism var till exempel den stora författaren Leo Tolstoy.
Får vegetarianen alla ämnen kroppen behöver?
Huvudargumentet för motståndare till vegetarianism är att växtfoder innehåller mindre protein än animaliska livsmedel. Men det är proteiner som är byggstenarna för kroppens celler. Dessutom finns det viktiga spårmineraljärnet främst i animaliska produkter som rött kött och lever.
Vegetarianer motverkar vanligtvis detta argument med ett motargument: Det finns ett antal proteinrika växtfoder. Dessa är till exempel bönor, ärtor, bönor, nötter och svamp. Och det finns mycket järn i vissa bär och frukter, särskilt i granatäpple. Ändå har det länge fastställts att animaliska proteiner och järn absorberas av kroppen lättare och i mycket större utsträckning än växtproteiner.
Därför kan strikt vegetarism (särskilt vegetarism, som förbjuder absolut alla animaliska produkter) skada människors hälsa. De vegetarianer som åtminstone ibland äter vissa produkter av animaliskt ursprung, såsom mjölk och mejeriprodukter, ägg, honung, agerar klokt. Detta är särskilt viktigt när det gäller barn eller gravida kvinnor eller försvagade patienter som behöver få en komplett och varierad diet. Idrottare bör vägra vegetarism. Under alla omständigheter, innan du byter till en annan diet, bör du rådgöra med en specialist, det är han som kommer att kunna säga vilka livsmedel som under inga omständigheter ska uteslutas från kosten.
